Ibland gör man rätt..






Idag har jag haft en lektion, slut kvart över 9, sen bil (!!!) direkt hem och vad gör man då om inte passar på att ta fram kameran en stund? Ska jag vara helt ärlig var det inte alls sånna här bilder jag hade tänkt ta. Jag jobbade ett bra tag på för att få några bra bilder där droppen faller, men jag vet inte vad det var men det gick inte över huvudtaget. Jag gav upp och skulle bara testa att ta ett sånt här kort istället, och jag blev ganska nöjd med det också faktisk.

"Och jag skattade mig lycklig som körde fel när jag vet hur rätt det blev"
(citat ur "Ibland gör man rätt ibland gör man fel" med Markus Krunegård)

Jag är helt klart nöjdast med den översta bilden, någonting med den fastnade jag för så fort jag tagit den, och den blev ännu bättre svartvit. Verkar inte vara någon som håller med mig ifall man kollar på kommentarerna jag fått på tex bdb, men det ska man kanske inte ta så seriöst...

Dessutom! Jag kanske eventuellt jätteosäkert har hittat en praktikplats nu! Ska ringa dom igen imårrn och se om dom är intresserade. Jag ringde idag och då sa dem: "nje jag tror inte det men ring imorgon så kan vi prata om vilken skola du går och så", med andra ord, lägger jag fram det snyggt så är dom inte heeeelt ointresserade! Vad det är för ställe säger jag inte än, det får ni veta om jag får det :)

Förstå.

Oh Boy - Miss Li
(bra och i viss mån mycket träffande låt.)

Oh boy, you make me feel like

Oh boy, you make me feel like

No boy, can make me feel like you

I really really want you

Oh boy, you make me feel so

Oh boy, you really turn me

on boy, and I don’t know what to do

I really really wanna



..be with you

like I was before

this distance

between us makes me want you more

and I do mean

you are the cutest boy I’ve ever seen

and you’ve got that something

something that I want, something that I need, a dirty little young girls dream



I said that, oh boy, you make me feel like

Oh boy, you make me feel like

No boy, can make me feel like you

I really really want you

Oh boy, you make me feel so

Oh boy, you really turn me

On boy, and I don’t know what to do

I really really wanna



Make me swirl

like a tiny little pearl

I will patiently wait

until you’re done with this other girl

and I don’t care

about your so damn good excuses

cause they turn me on

yeah they turn me strong, turn me on, you know just how to light my fuses




Långt längre bort härifrån

Nu har jag äntligen kommit fram till något.
Det tog tid, det är jobbigt att erkänna, men det är oundvikligt.

Jag börjar bli vuxen nu.

Det låter konstigt, jag har liksom velat förneka att man blir det, att man alltid kan vara barn, men det går inte.
Självklart kan man känna sig som det ibland, flumma runt och inte bry sig om något, leka och skoja, självklart kan man det, men det känns att man växer ifrån saker.

Jag tror det var Agema som fick mig att känna såhär. Allt ansvar och nya äldre kompisar fick mig att fatta att jag är redo nu, för det mesta.

Jag är redo att flytta ifrån Skara, mer redo än någonsin och jag vill inte bo kvar här en vecka till, jag vill bort nu! Det finns inget här som håller mig kvar längre. Vänner självklart, men de kan man ha kontakt med ändå.

Jag vill börja "vuxenlivet" med jobb, lägenhet i Göteborg, kvällskurser och bil. Jag vill få klara mig själv, hitta fler nya vänner, umgås i Göteborg, åka spårvagn hem, gå och handla, få studielån, ja allt som hör till! Jag vill inte vänta ett år till jag vill bort NU!

Bort från den här skithålan Skara. Folk här fjortissuper, bråkar, slåss, dör, spelar dunka-dunka musik i gamla volvobilar, man känner igen istortsett alla, man är inte anonym någonstans.

Så, det är det jag kommit fram till. Jag är redo att bli vuxen nu, vuxen och få klara mig själv, någon annanstans än här.

Bilder från Agema


AGEMA !

Sådär, nu är jag hemma från sommarens alla äventyr, så nu kan bloggen få komma igång igen med lite bilder och sådant kul.

Men, jag är hemma från Agema, det underbara scoutlägret Agema. Det känns tomt och ensamt, och jag saknar alla så galet mycket, men jag är lycklig. Iallafall nästan. Och jag vet precis vem och vilka som ligger bakom det... :) (och det är inte myggan som orsakat ett bautamyggbett på min hand.... den ska dö.)

För övrigt längtar jag till torsdag.

Nu kommer en kort summering av veckan på agema (egentligen var det två veckor, men nu räknar jag bara själva lägerveckan)

- Veckans låt: Caramelldansen. Utan någon somhelst konkurrens!
- Veckans sång: Dam dam didi. Ingen låt kan sätta sig på hjärnan som den kan!
- Veckans måste: ALCOGEL!
- Veckans citat: Det man inte har i munnen får man ha i naveln
- Veckans bästa: Alla underbara människor man lärde känna. Både de man kände lite från innan eller inte alls. Vissa mer än andra. :)
- Veckans sämsta: Vädret första natten. Stormade som satan och jag låg med fingrarna i öronen och bet mig i armen.
- Veckans jobbigaste: Allt ansvar som följer med när man är ansvarig för ett kafé, men jag lärde mig massor och hade roligt ändå!
- Veckans duktigaste: Alla mina kära SMP:are, så otroligt duktiga var mina små slavar och gjorde alltid det jag bad dem om och stog ut med mig även mitt i natten.

Japp, det var en del av Agema för min del :)

Bilder kommer sen!

Körkort och läger, blir det bättre?

Japp, en uppdatering igen nu då!

Körkortet är fixat! Uppkörningen gick som smort och det var inga problem alls, så efter två timmar med körkort körde jag ensam de två och en halv timme som det tar att åka upp till strömstad där jag är nu, eller strax utanför, på kragenäs på scoutlägret agema. Jag kommer nog aldrig glömma dessa två veckor jag är här.

- Det har regnat nästan hela tiden och det är otroligt lerigt överallt.
- Många är trötta och sura.
- Jag har mycket ansvar, många som litar på mig och många som kräver saker.
- Det är stressigt, och jag sover i snitt 5 timmar per natt och jobbar hårt hela dagen.
- Det är helt underbart med massa snälla/sköna/underbara människor.
- Det går helt enkelt inte att förklara.

Det är en upplevelse att vara på läger, och att jag som nu, har massa ansvar och saker som måste göras, så lär man sig hur mycket som helst på det. Det är bra, roligt och skönt. Jobbigt, stressigt och blött. Men hur jobbigt, stressigt och blött det än är så är det så helt klart värt det.

Jag har ansvaret för seniorkaféet, alltså ett kafé för de över 16, men igår så var enda kvällen då de lite yngre fick vara där också, och jävlar vad de röjde! Att så små barn (12-15) kan hålla igång så länge, hoppa så mycket, HÅNGLA så mycket (vi räknade paren, de är mycket bättre än seniorerna) och ha så roligt en hel kväll, det var väldigt imponerande och väldigt roligt!

Jaja, nu måste jag jobba, jag har en 5kamp att planera för imorgon, ett lägerbål att planera för ikväll (dock inte mitt bord egentligen, jag bara hjälper till lite), mat att äta, kafékväll att göra iordning för, och småsaker att fixa.

Ha det underbart tills vi hörs igen, jag är hemma på måndag/tisdag för er som undrar :)

RSS 2.0