Teater vs. Verkligheten

Nu har jag precis kommit hem från teatern, var några veckor sedan nu och man märker att man saknat det, så underbar bra är det!

Idag pratade vi om vilken pjäs vi ska köra igång med nu, annars körde vi bara lite improvisationer och uppvärmingar. En improvisation vi skulle spela var med riktlinjen: "Det får inte bli roligt". Vi i Charlies har en förmåga att skruva till det mesta och det är inte ofta våra improvisationer blir seriösa. Därför skulle vi testa det nu.

Det skulle vara en konflikt, en person från början på scen (Jag den här gången) sedan kommer en till in. Efter det kommer folk in när de känner att det passar. Ingen visste vad det skulle handla om när vi började spela, det växte fram av sig självt.

Tillslut blev det en historia om en flicka (Jag) som hade blivit mobbad av en annan tjej. De var hos kurratorn och skulle prata om det, men flickan vägrade. Sedan kom "mobbarens" pappa in och försökte få flickan att säga att hon ljög, och alla var på hans sida. Sedan kom flickans pappa in, och det var den enda flickan tydde sig till, eller rörde, de gick ut en stund, pappan slog henne, de gick in igen och pappan fick flickan att säga att hon hade ljugit. Ingen trodde på henne och sedan gick alla där ifrån, utom "mobbaren" som ändå ville försöka hjälpa till. Flickan ville inte ha någon hjälp. Slut.

Det var galet läskigt att spela. Det blev jättestarkt, och jag skakade i säkert en halvtimme efteråt och hjärtat slog väldigt snabbt. Detta var teater. Jag vill inte tänka på hur det är att vara i situationen på riktigt. Fy fan. Skulle jag kunna hjälpa sånna barn skulle jag göra det direkt.

Ge en kommentar
Postat av: Johanna

Galet mycket tack! ^^



Scary, det lät lite spännande!

2009-11-05 @ 21:37:35
URL: http://yunomi.blogg.se/

Kommentera inlägget här så är du söt:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0